söndag, februari 12, 2017

Går sparsamheten ut över barnen?

När jag växte upp var det präglat av knappa ekonomiska förhållanden. Vi led ingen nöd, men det var ytterst sällan några utsvävningar. Kläder sydde min mamma själv och ärvdes sedan vidare. Sportutrustning fanns det inte pengar till. Läsk och glass var väldigt sällsynt, inte långt ifrån att bara inhandlas till födelsedagskalas och godis åts enbart på lördagar. McDonalds åt jag på första gången i 15-årsåldern och Oboy fick jag bara hemma hos min farmor. Första utlandssemestern kom långt upp i tonåren.

Just dessa omständigheter har påverkat mig mycket. Från någon gång i tonåren har jag varit medveten om hur mitt liv som barn varit och vad jag vill ge åt mina egna barn. Någonstans finns det en direktkoppling mellan den lille Vardagsekonomen och dagens Pappa Vardagsekonom. Denna tidstunnel är alltid närvarande och påminner mig om mitt förflutna.

Du som läsare har förstås räknat ut att vi är en sparsam familj. Men vad betyder det i praktiken? Jag tycker tex inte om att betala ordinarie pris eller göra onödiga inköp. Vi har också rensat bort alla onödiga fasta kostnader och sett till att ha bästa pris på försäkringar, lån, bredband osv. Vi bygger Eget kapital med 50 % varje månad, läs mer om detta här och här. 

Hur ska man då göra med barnen i förhållande till den här sparsamheten? Låt mig ta det ur ett annat perspektiv.

Jag har alltid haft ett driv att ständigt utvecklas och bli bättre, vilket gått igen i allt från studierna till yrkeslivet. Det har gett mig en karriär med goda inkomster för min ålder. Jag har jobbat hårt och haft en gnutta tur och kan idag försörja min familj på 9 månaders konsultarbete per år. Min familj har det idag mycket bättre ställt än vad jag hade det under min uppväxt och tack vare det kommer vi att ha helt andra möjligheter idag.

Med tanke på tidstunneln skulle mitt framtida jag inte förlåta mitt nuvarande jag för att undertrycka mitt historiska jag.

En del i vår omgivning skulle säkert säga att våra barn är bortskämda. Men om jag idag har en möjlighet att ge mina barn en del av de saker som jag drömde om som liten så gör jag det. Jag fick aldrig en serietidning eller leksak när jag var med som barn och handlade. Det får inte mina barn idag heller varje gång, men det händer någon gång då och då. Och alltid när någon är sjuk så köper jag med en serietidning hem för att muntra upp lite. När detta inträffar och mitt barn blir glatt så blir samtidigt också mitt andra jag i andra änden av tidstunneln det.

Det är för mig otänkbart att vårt sparande ska gå ut över våra barn. Jag vet att det finns många barn i världen och i det här landet som har det väldigt dåligt och att i det perspektivet skulle våra barn ändå ha det riktigt bra. Nu är det inte den här socioekonomiska diskussionen som det här inlägget handlar om.

För mig handlar det om att kunna ge det där lilla extra till mina barn som jag aldrig själv fick uppleva. Det är också därför som jag brinner starkt för sparande i allmänhet och sparande till barnen i synnerhet. Det handlar om att köpa en framtida grundtrygghet. Genom att ha en EKK, Eget Kapital Kvot, på 50 % tar vi ansvar för framtiden samtidigt som vi kan leva i nuet. 

Hur hanterar du dina barn och ditt sparande?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Har en två-åring här hemma och henne månadssparar vi till som de flesta ekonomiska föräldrar. Sparandet håller vi utanför pengamaskinen.

Till vardags försöker vi tänka förnuftigt när vi handlar grejor till henne, lite efter devisen "varför betala 100 för något när man kan få det för 50". Mycket leksaker på second hand, ett pussel för 15 kr när ett likadant i affären kostar 170 kr. Upplever inte att vi "snålar" på något för att vi inte vill lägga pengar på det. Köpte ny barnvagn dock för de som fanns begagnade vid tillfället var för skräpiga. Vi skaffade barn ganska sent vilket gjorde att det fanns många i umgängeskretsen som skänkte kläder och prylar till oss.

Givetvis ska inte vårat val av "sparsam" livsstil påverka dottern, förhoppningsvis kan hon dock få en ekonomisk allmänbildning, det är förhoppningen i alla fall. Men vill hon köpa skräp för sin veckopeng så får hon göra det, viktigaste att hon får göra egna val och inse konsekvenserna av dem.

Vardagsekonomen sa...

Jag håller med dig. Vi har också köpt mycket leksaker och böcker på loppis.

Vår nästansexåring får köpa vad hon vill för sin veckopeng utan att vi lägger oss i. Vill också lära henne medvetenhet om pengar.

Tack Snålgrisen för att du är en flitig läsare och kommentator.

Börsjägarcoachen sa...

Väldigt intressant inlägg, får en att verkligen tänka till hur de kan vara eller bli, jag har en 10 månaders dotter, sparar en 500kr separat varje månad till henne.

Leksaker och kläder handlar vi oftast när de är rabatt och då kan vi slå till med lite mer vissa månader, sen är hon lite ung för att "kosta så mycket".

Lycka till med allt!

Vardagsekonomen sa...

Hej Börsjägacoachen och tack för kommentar.

Kul att du uppskattar inlägget. Jag lever med tanken att det är idag vi bestämmer framtiden. Så visst finns det all anledning att tänka till.

Önskar dig också lycka till med allt.

https://atlasinvesto.blogg.se/ sa...

Jag resonerar i liknande banor. Utgår från ett rimligt inköpande av saker som barnen önskar. Men hela tiden bär jag med mig minnet av den magiska barndomen då en burgare på McDonalds kunde vara himmelriket, eller känslan inför det där gosedjuret som man bara önskade mest av allt när man höll det i sin famn inne i leksaksaffären. Ja världen blev till en underbar plats de gånger som mamma och pappa sa ja till ens önskningar och drömmar. Så den magin vill jag bevara.

Sedan har jag satt ihop en liten portfölj till dem som jag tänker visa och prata runt omkring när de blir lite större. En liten skola om hur man kan investera sina pengar - förutom att spara och spendera.

Att vara ekonomisk och samtidigt ge sina barn ett bra och härligt liv är inga motsatser. Att bygga ett liv med sina barn där uppskattning och tacksamhet är ledord, blandat med kärlek och omtanke och mod att våga försöka tror jag blir en supermix att stå på inför framtiden.

Mvh,

Atlas Investo

Vardagsekonomen sa...

Hej Atlas. Uppskattar att du läser bloggen och tar dig tid att kommentera.

Jag menar precis det du skriver om de där ögonblicken man minns.

Tycker du har mycket sunda värderingar och håller med dig om vad vi kan skicka med våra guldklimpar.

Allt gott!