Många av oss går ständigt runt med dåligt samvete. Ofta tycker man att visst kunde jag gjort lite bättre, lite mer, lite fortare. Det kvittar om det är träning, lek med barnen, umgänge med vänner eller prestationer på jobbet.
Det liksom sitter i skallen och maler. Tar ofta bort glädjen av det man utfört.
Uppåt- framåt var min måttstock i början på karriären. När jag pluggade satte jag upp målet att en dag bli ekonomichef. Första jobbet börjades och direkt satte jag igång med uppåt - framåt. Aldrig vara nöjd. Bara lägga ny mark under mig. Det tog sex år att nå mitt mål. Då 31 år gammal.
Vad hände sen då undrar du. Det väntar vi med.
Jag satte också upp ett mål om att få ihop en miljon i besparingar. Jäklar vad vi kämpade min fru och jag. Vi köpte vårt hus med 110% belåning och 70 tusen i buffert. Sen därifrån lade vi jobbhelg till jobbhelg, sparkrona till sparkrona, amorteringskrona till amorteringskrona och åren gick. Till slut nådde vi målet med att ha en mille i besparing. Nu blev det väl party?
Blev det party? Gissa!
Nix, istället blev det nya karriärmål. Nya pengamål. Det blev aldrig något party. Någonsin. Aldrig nöjd.
Vart vill jag komma med det här inlägget? Jo, de sista åren har jag jobbat mycket med min egen utveckling. Eftersom jag aldrig blir nöjd utan bara sätter upp nya mål så tog jag en målpaus och tränade mig i att vara nöjd.
Jag är inte i mål, men en bra bit på vägen. Vi kan jobba, gneta, spara hur mycket vi vill. Om vi inte belönar oss själva vem gör det då? När man nått ett mål eller flera i livet måste man kunna njuta av det man byggt upp. Känna att livet är gott.
Nu börjar livet bli party - jag börjar bli nöjd.
1 kommentar:
Jag tycker också att det lätt kan bli så att målen och framtiden tar överhand. Viktigt att kunna stanna upp och njuta av nuet. Enjoy the ride!
Skicka en kommentar