Jag blir lite orolig med tanke på det uttalande Stefan Löfven gjorde nyligen om att höja skatten på kapital. Jag är redan ganska missnöjd med delar av vårt nuvarande skattesystem och att höja skatten på kapital förbättrar knappast min inställning.
Jag har så svårt att förstå varför det sticker i ögonen på folk på den politiska vänsterkanten att människor sparar pengar och då i ISK eller KF. Om en medelsvensson kan spara ett par tusenlappar i månaden och sätter in dessa i ISK så undrar jag vad som är fel med det? Idag är det många som sparar i ISK och KF och att då komma smygandes och höja skatten lite då och då ger en ökad osäkerhet och misstro till systemet, vilket inte gagnar någon.
Min förhoppning är att detta är ett populistiskt uttalande för att blidka kommuniskerna, förlåt kommunisterna, och se till att servettuppgörelsen håller mellan S och V. Jag tror knappast att Riksdagen skulle släppa igenom ett sådant förslag.
Tvärtom borde det vara angeläget att se till att gemene man sparade en slant varje månad och varför inte genom att istället införa en tröskel innan man börjar betala kapitalskatt. Säg att de första 50 000 kronorna i en ISK är skattefria eller att man fick tjäna 20 000 kronor per år i en vanlig depå utan att betala skatt. Knappast något som gynnar de rikaste utan skulle träffa en ganska bred målbild.
På temat klipper jag in en personlig favorit:
10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan
blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är
nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
- ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era
middagar i fortsättningen”.
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu
det händer grejer.
Man vill fortfarande betala middagen såsom
skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur
ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så
att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr.
Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e
och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre
att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de
belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även
den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr,
den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för
tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta
gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…
Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen.
Han pekar på den 10:e och säger:
Men han sparar 70 kr!
Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han
får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får
20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom
för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de
fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt
tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan
sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr…
Något att fundera på för våra kära politiker innan fler företag och personer som är stora nettobetalare i landet flyttar härifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar