måndag, februari 27, 2017

Boende, samlare och antiminimalist

För en tid sedan hade Sparo ett inlägg om boyta, vilket det också skrivits om i andra bloggar. Hur som helst så har jag även före diskussionen med Sparo funderat på ett par saker kring vårt boende. Vi bor billigt idag och har bra kvalitet med närhet till natur och fritidsaktiviteter. Ändå har jag någon/några funderingar som ligger och gnager kring det här med boende och prylar.

Vi lever billigt och planerar noga alla dyra inköp, men ändå blir det att man samlar på sig en himla massa prylar. Vad betyder egentligen dessa? Varför har vi dem? Behöver vi dem?
Vad ska vi med fem-sex grytor i varierande storlek till? Vardagsglas, finglas, fulglas, uddaglas, prydnadsfat, uppläggningsfat, rostfria skålar, rostiga skålar, finbestick, silverskedar och grytunderlägg med elefanter på. Handöverfräsen jag fick, men aldrig använt. Klyvsåg, klyvyxa, grensåg, gransåg och trasig motorsåg. Vad f-n har vi sparat allt detta till?
Enkla svaret: jag är en SAMLARE.
Varför samlar jag då? Svåra svaret: Jag vet INTE.
Har dessa prylar något värde då? Ekonomiskt är svaret i de flesta fall nej, men affektionsvärdet är högt. Jag är värre än alla gamla tanter i Antikrundan tillsammans. Precis ALLT har ett värde för mig.
När jag går och grunnar på detta slutar det alltid med att jag utmanar mig själv med att tänka följande. Om vi skulle tvingas fly vad skulle vi då ta med oss?
I detta perspektiv brukar jag ganska enkelt kunna sortera ut vad som verkligen är viktigt. I denna tankeövning utgår jag från att vi flyr med bil och att den begränsar hur mycket vi kan ta med oss. För det första gäller det att ta med allt som kan betala för oss tex kontanter och smycken. Nästa gäng saker är att få med lite foton på barnen och sin egen uppväxt. Därefter kommer kläder och utrustning för att klara sig. Det är tex liggunderlag, sovsäckar, filtar, ryggsäckar, tält, vattendunkar (med vatten i), mat, verktyg och redskap.
Vad betyder då detta? Att det bara är att fixa packlistan och sedan sälja allt som inte är med på den? Tja, kanske det skulle vara en idé. Då skulle vi också kunna bo betydligt mindre än idag. Ponera då att så skulle bli fallet. Vad skulle det då ge för mervärde för oss? Ekonomiskt vet jag faktiskt inte om det skulle bli en besparing eftersom vi idag bor väldigt billigt. Vinsten skulle i så fall bli att vi hade mindre saker omkring oss att bry oss om och att plocka ordning. Mindre yta att hålla städa. Sammanlagt skulle det kunna leda till att frigöra en del tid.
Att frigöra tid är ju också syftet med vårt sparsamma leverne idag som möjliggör ett sparande för att långt innan pensionen kunna äga vår egen tid. Således skulle vi alltså redan idag kunna frigöra mer tid som vi redan är på jakt efter. Det tål att funderas vidare på.
Hur tänker du kring boyta och alla saker du har hemma?

13 kommentarer:

Frihetsmaskinen sa...

Intressant inlägg!

Själv är jag ju för att bo på mindre yta och att inte ha mindre saket än nödvändigt. Kanske dags att hakapå ensistaminuten på min utmaning ;) Vet att du skrev där att du hade mycket prylar men plats för dom. Annars har jag en ny utmaning på g som börjar i mars ;).

http://frihetsmaskinen.blogspot.se/2017/02/utmaning-slanga-100-saker-pa-2-veckor.html?m=1

För egen del handlar det i dagsläget mer om att frigöra tid och frihet från prylar. Jag märker också nu när jag är mitt i processen att rensa att man inte köper eller funderar på att köpa så mycket nya prylar och man hittar saker när man behöver dom. Verktyg som är trasig eller dubletter slänger jag eller ger bort. Saker jag inte anvönt på år försöker jag få bort också även om jag kanske nångång skulle behlva dom, det går alltid att låna/hyra.

En smart sak jag kommit på är att ge bort till familj/släkt/nära vänner. Då kan man alltid låna av dom om man skulle behöva saken sen ;).

Mvh / Frihetsmaskinen

Sparo sa...

Tack för reklamen! Affektionsvärde är såklart svårmätt, det ligger i dess natur. Men fundera över om du inte på ett sätt devalverar affektionsvärdet genom att ha många saker. Om ni gjorde er av med hälften kanske affektionsvärdet på det som blir skulle stiga. Kunde kanske vara värt att testa? Själv hade börjat med att annonsera ut några av de där grytorna, för jag inbillar mig att det trots allt inte kan fastna så mycket affektion i dem, och det blir roligare att laga mat om inte skåpen är så fulla att man måste ta fram och plocka tillbaka dubbelt så mycket grejer för att få ut rätt karotter varje gång.

Frihetsmaskinen sa...

Mer saker än nödvändigt ^^ skulle det ju stå och autspell deluxe är påslagen på mobilen samtidigt som jag multitaskar med andra saker ;)

Vardagsekonomen sa...

Ja autospell är inte enbart av godo...

En utmaning är nog vad som behövs. Fast Aktiepappas utmaning har inte hjälpt ännu...

Bra tips att ge bort och låna tillbaka.

Tack Frihetsmaskinen för att du läser och kommenterar.

Vardagsekonomen sa...

Hej Micke. Det var så lite. Det var en av flera bra diskussioner vi haft.

Hmm du kan ha en poäng där. Fast för en samlare har allt ett konstant värde och ju fler prylar desto högre värde totalt.

Fast det där med grytor och köksprylar är spot on.

Tack för kommentar.

Snart arbetsfri sa...

Vi är nog sisådär när det gäller att rensa. Köksprylarna fick en ordentlig genomgång när vi renoverade köket för några år sedan. Vi bar helt enkelt ner bokstavligen allt i källaren och plockade sedan upp dem en i taget när vi saknade/behövde dem. Det som stod kvar där nere efter ett år ( förvånande mycket) såldes eller skänktes till ett loppis.
Mycket bättre ordning och plats i köksskåpen plus en hel del vardagsmotion av att springa i den eländiga källartrappan efter en visp eller gaffel :-)

Anonym sa...

Tipsa mig gärna var jag kan sälja mina två gamla kastrullor som jag har över?
Hur mycket tror du jag kan få för dem?

Vardagsekonomen sa...

Hej Snart arbetsfri. Ytterligare ett bra tips. Just det att se vad som man inte saknar är nog en bra strategi. Tack för kommentar.

Vardagsekonomen sa...

Valfri loppmarknad är platsen och prislappen runt 20 spänn styck beroende på märke och skick.

Alternativet är att skänka bort prylarna och hjälpa någon som inte har råd atr köpa själv.

Tack för att du läser och kommenterar.

kronantillmiljonen.se sa...

Fantastiskt bra inlägg :)

Man märker nu när jag städat efter pappas bortgång hur otroligt mycket han faktiskt samlat på sig under åren. Och vad är det sjuka? Jo att det knappt är värt något! Bohag är inte värt något i handra eller tredje hand. Fanns en bössa som var värt ett par tusenlappar och något björnskinn men inte mer än så ^^

Vardagsekonomen sa...

Hej KTM. Tack för positiv feedback. Visst är det märkligt vad man kan samla på sig? Nu måste jag samla kraft för att ta tag i vår röjning- vårröjning!

Allt gott!

Anonym sa...

Vi har varit i samma situation som KTM, städat efter en släkting. Denna släkting kom till Sverige på 40-talet, dvs under ett krig och utan nånting med sig. Vad har sparats då? Definitivt inget av värde, utan bara "kan vara bra att ha"-saker. gamla tidningar, spik, papper i miljoner (som måste tittas igenom ifall det är något viktigt), trasiga saker "som nog ska lagas...snart".
Nackdelen med stora hus är att det finns många skrymslen att gömma undan allt i.
Och vi efterlevande suckar och önskar att för varje tidningsbunt vi tagit till pappersåtervinningen så kunde väl släktingen ha samlat på... pärlor? Eller nån snygg tavla i alla fall.

Vardagsekonomen sa...

Hej. Jag brukar säga att personer födda på 1930/40-talet tillhör "den samlande generationen". Allting ska tas tillvara eftersom det kan vara bra att ha. Det handlar inte om något ekonomiskt värde utan bruksvärde. Att sedan det mesta förblir oanvänt är en annan sak...

Tack för att du läser och kommenterar.