Som jag skrivit tidigare sparar vi hela barnbidraget. Till detta kommer även födelsedags- och julklappspengar som även dessa sparas rakt in i barnens aktiedepå.
Vi har också satt av några hundratusen av vår spelvinst till barnen och med nuvarande värde och tillkommande sparande kommer denna portfölj om 15 år vara värd mångmiljonbelopp.
Jag börjar nu bli lite skraj för att det kommer vara riktigt mycket pengar. Upplägget är sådant att aktierna är köpta i en KF i mitt namn, men med barnen som förmånstagare. Alltså kommer inte ägandet att övergå på myndighetsdagen. Men värdet är så pass stort att det gäller att tänka till.
Den ursprungliga tanken var att sparandet en dag skulle kunna användas till köpa bostad, bil eller att plugga för. Men nu när beloppen börjar bli så stora så har jag börjat vackla och en annan tanke har fötts.
Nu har jag istället börjat tänka att barndepån blir en egen pengamaskin. Man kan ju leka med tanken att låta delar av utdelningen återinvesteras medan resten delas ut till barnen för att användas till boende, bil eller konsumtion. Med detta tankesätt kommer ju pengamaskinen att fortsätta växa.
Frågan är ju då var/när man drar gränsen och tillåter försäljning av aktier. Eller finns det risk att man blir för snål och bara vill återinvestera och aldrig sälja något innehav.
Hur har ni tänkt kring överförande av barnspsrandet?
6 kommentarer:
Så länge som du låter sparandet stå i i ditt så kommer du ju alltid ha kvar möjligheten att styra över pengarna. Jag har själv ett sparande till mina barn i mitt namn med dom som förmånstagare som jag tänker ska vara en hjälp på traven men defintivt inte någon "gör vad ni vill" pott när dom blir myndiga.
Förhoppningsvis har man lyckats pränta in långsiktighetstänket i dom så att återinvesterandes inte möts av några större protester:)... Hoppas kan man ju:)
MvH Pengaregn
Även mina barn lär då de blir myndiga ha en ansenlig summa avsedd för dem. I mitt fall sparas det på ISKer i mitt namn, men inskrivna i testamente (i det fall jag skulle avlida före myndighetsdagen) så att varje barn har 1 av kontona kopplat till sitt arv.
Tanken med sparandet har alltid varit bostad, inte bil som är bortslängda pengar! Studier bör i mitt tycke finansieras med hjälp av CSN eller extrajobb, men jag är lite vacklande här så jag kanske ändrar mig framöver.
Det här med att låta barnsparandet bilda en pengamaskin i stället har slagit mig allt oftare på senare tid. Det förutsätter ju att barnen hittar kamrater att dela lägenheter med den dagen de ska flytta hemifrån så att hyran blir rimlig. Jag har därför kommit fram till att jag håller möjligheten för pengamaskinsscenariot öppen, men att huvudfokus även i fortsättningen får vara bostad.
Hilsen,
UddaOdd
Är det inte lite tidigt att tänka på detta nu? Vem vet hur världen ser ut om 15 år och vad barnen vill göra då? Se bara till att pengarna växer så tänker jag att man får se vad för behov som finns när barnen blir myndiga. Du har ju som sagt kontroll på pengarna så ta sådana beslut längre fram.
Generellt tror jag att 18-åringar varken kan handskas med eller mår bra av att bara få massor av pengar. Men om ett sådant här barnsparande kan användas till ett körkort, en lägenhet på studieort eller liknande så har de ju fått god hjälp i starten av livet. Men även då finns ju en risk att de inte lär sig värdet av pengar, vilket känns som den största faran om man har sparat mycket pengar till barnen.
Några tankar iaf,
/Kalle
Visst är pengarna säkra i mitt namn. Nu gäller det bara att lära ut kunskapen om pengars värde. Kommer bli nog så knepigt.
Tack för att du läser och kommenterar regelbundet.
Kul att du med bygger en pengamaskin! Får jag fråga varför du kör ISK och inte KF? Kul att du tar dig tid att kommentera.
Jepp, du har rätt. Det är lång tid kvar. Jag håller också med om att många inte är mogna att förvalta en stor peng som 18-åring.
Det gäller som sagt att lära barnen att förstå pengars värde och att man får jobba för dem.
Tack för att du kommenterar.
Skicka en kommentar